Banker och digitala tjänster

När du sätter in pengar på ett sparkonto lånar du i praktiken ut dina pengar till banken.
Insättningen blir då en skuld för banken och en tillgång för dig som kund.
Banken får använda de insatta pengarna för att till exempel finansiera utlåning eller investeringar, men är samtidigt skyldig att när som helst kunna betala tillbaka ditt insatta belopp enligt villkoren för kontot.

Som tack för att du lånar ut dina pengar får du ränta, som fungerar som ersättning för att banken får använda kapitalet.
Därför påverkas räntan ofta av marknadsräntor och penningpolitik – till exempel Riksbankens styrränta.

Hos Nordiska är alla sparkonton prövade och godkända av Riksgälden och omfattas av den statliga insättningsgarantin.
Det innebär att staten garanterar dina samlade insättningar hos Nordiska upp till 1 150 000 kronor per kund.
Läs mer hos Riksgälden:
Bankaktiebolaget Nordiska (publ) – kontoslag som omfattas

Kortfattat:

• När du sätter in pengar på banken blir det en skuld för banken och en fordran för dig.

• Banken betalar ränta som ersättning för att använda pengarna.

• Dina insättningar hos Nordiska omfattas av statlig insättningsgaranti upp till 1 150 000 kr per kund.

Swish är en svensk mobiltjänst för betalningar som gör det möjligt att snabbt skicka och ta emot pengar mellan privatpersoner, företag och organisationer med hjälp av ett mobilnummer som är kopplat till ett bankkonto.
Tjänsten ägs gemensamt av flera svenska banker och använder BankID för säker identifiering.

Nordiska utfärdar inte Swish, och det går inte att använda Swish för insättningar eller uttag till eller från sparkonton hos Nordiska.

För insättningar till ditt sparkonto hos Nordiska använder du i stället Bankgiro 828-5975 och anger ditt OCR-nummer, som du hittar genom att logga in i Nordiskas Internetbank.

Artificiell intelligens (AI) bygger på matematiska modeller och datavetenskap som gör det möjligt för datorer att analysera information, dra slutsatser, fatta beslut och lära sig av erfarenhet.
Till skillnad från traditionella datorprogram, som följer fasta regler, kan AI själv förbättra sin förmåga över tid genom så kallad maskininlärning (Machine Learning, ML).

Ett enkelt exempel:

Tänk dig att du visar en dator tusen bilder på 500-kronorssedlar och 100-kronorssedlar. Till en början gissar datorn fel, men varje gång du berättar vad som är rätt justerar den sig lite. Efter många försök lär den sig att själv se skillnaden, även på nya bilder den aldrig har sett förut. Det är precis så AI lär sig – genom övning och återkoppling, ungefär som vi människor.

Grundprincipen bakom AI

AI försöker efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.
Istället för att använda hårdkodade instruktioner arbetar AI med neurala nätverk – matematiska strukturer som består av tusentals eller miljontals “noder” (neuroner).

Varje nod tar emot indata, bearbetar den med en viktning (weight), och skickar resultatet vidare till nästa lager av noder.
Under träning justeras viktningarna så att modellen gör mindre fel över tid – en process som kallas backpropagation.

Detta sker med hjälp av:

• Stora datamängder (training data) – modellen behöver exempel för att lära sig samband.

• Optimeringsalgoritmer – justerar modellens parametrar (vikter) för att minimera fel.

• Beräkningskraft (GPU/TPU) – specialiserade processorer som gör miljarder beräkningar samtidigt.

Resultatet är ett system som kan identifiera mönster, förutsäga utfall och generera innehåll baserat på tidigare inlärning.

Olika typer av AI och hur de fungerar

Det finns flera huvudgrenar av AI, som används i olika sammanhang inom finans, teknik och vardag:

• Regelbaserad AI (Rule-based systems)
  – Bygger på fasta regler och “om X, gör Y”-logik.
  – Exempel: äldre kundtjänstrobotar eller kreditbeslut med statiska parametrar.

• Maskininlärning (Machine Learning)
  – Modellen tränas med data för att förutsäga utfall eller klassificera information.
  – Exempel: riskbedömning, bedrägeriövervakning, kreditmodellering.

• Djupinlärning (Deep Learning)
  – Använder djupa neurala nätverk med många lager.
  – Kan upptäcka komplexa samband i stora datamängder (bilder, ljud, text).
  – Exempel: röstigenkänning, språkförståelse, bildanalys, självkörande fordon.

• Generativ AI (GenAI)
  – En nyare gren av AI som kan skapa nytt innehåll baserat på tidigare inlärning.
  – Bygger ofta på stora språkmodeller (Large Language Models, LLM).
  – Exempel: ChatGPT (OpenAI), Gemini (Google), Claude (Anthropic), LLaMA (Meta).

LLM:er fungerar genom att analysera miljarder ord i textdata och lära sig sannolikheten för vilket ord som sannolikt kommer härnäst.
När du ställer en fråga skapar modellen ett svar ord för ord, baserat på dessa sannolikheter – men med kontextuell förståelse tack vare sina interna representationer (embedding-värden).

Hur AI tränas – steg för steg

• Datainsamling
  Stora mängder data samlas in – text, siffror, bilder eller transaktioner.

• Förbehandling
  Datan rensas, normaliseras och anonymiseras (för att skydda integritet).

• Träning
  AI-modellen lär sig samband mellan variabler genom att justera sina interna vikter.
  Ju fler iterationer (epoker) modellen tränas, desto bättre blir den.

• Validering och test
  Modellen testas på ny data som den inte har sett tidigare för att säkerställa att den inte överanpassat (overfitting).

• Finjustering (Fine-tuning)
  I stora språkmodeller sker finjustering med specifika instruktioner eller företagsdata – till exempel hur Nordiskas AI-assistent Casey tränas på Nordiskas produktinformation, men inte på kundernas personliga data.

• Driftsättning (Deployment)
  När modellen uppfyller säkerhets- och kvalitetskrav används den i verklig miljö, under kontinuerlig övervakning.

Hur AI används inom bank och finans

Inom finanssektorn används AI för att:

• Förbättra kundupplevelsen (chatbotar, personlig service, tillgänglighet).

• Identifiera bedrägerier och misstänkta transaktioner (AML, KYC, riskanalys).

• Förutse marknadsrörelser (prediktiv modellering, analys).

• Automatisera interna processer (dokumenthantering, beslutsstöd).

• Förstärka cybersäkerheten (upptäcka onormalt beteende i nätverk).

Säkerhet, etik och reglering

AI hanteras inom ramarna för:

• GDPR (dataskyddsförordningen)

• Finansinspektionens föreskrifter om IT-säkerhet och riskhantering.

• Kommande EU AI Act, som ställer krav på transparens, riskklassificering och mänsklig kontroll.

• Interna etiska riktlinjer – Nordiska tillämpar principerna om förklarbarhet, rättvisa och ansvar i all AI-användning.

Exempel – AI i praktiken

Anta att en AI-modell ska upptäcka misstänkta transaktioner:

• Den tränas på historiska transaktionsdata.

• Den lär sig mönster för normala beteenden.

• När en ny transaktion sker, jämförs den mot dessa mönster.

• Om avvikelsen är stor flaggas den för manuell granskning.

Samma princip används i språkmodeller. Systemet känner igen språkliga mönster och beräknar sannolikheten för vilket ord eller svar som passar bäst. AI används också för att identifiera och besvara vanliga kundfrågor genom vår digitala assistent Casey, vilket bidrar till snabbare, mer tillgänglig och personlig service – utan att kompromissa med säkerhet eller dataskydd.

Kortfattat:

• AI fungerar genom att lära sig mönster i data via neurala nätverk och algoritmer.

• Nordiska använder AI för att öka säkerhet, effektivitet och tillgänglighet – aldrig för att fatta beslut utan mänsklig kontroll.

• All AI används inom ramen för GDPR, Finansinspektionens regler och EU:s AI Act.

• Nordiska följer utvecklingen av OpenAI, Google, Anthropic, Meta och andra, men använder endast säkerhetsgranskade lösningar.

En bank, som Nordiska, har tillstånd från Finansinspektionen att bedriva bankverksamhet enligt lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
Det innebär att banken har rätt att erbjuda sparkonton, lån och betalningstjänster, men det varierar mellan banker vilka produkter och tjänster de faktiskt tillhandahåller.
Kundernas pengar omfattas normalt av den statliga insättningsgarantin.
Banker står under tillsyn av Finansinspektionen och följer strikta regler för kapital, säkerhet och konsumentskydd.

Hos Nordiska omfattas samtliga sparkonton av den svenska statliga insättningsgarantin, som administreras av Riksgälden.
Det innebär att staten garanterar dina samlade tillgångar på sparkonton hos Nordiska upp till 1 150 000 kronor per kund.
Mer information finns på Riksgäldens webbplats: Bankaktiebolaget Nordiska (publ) - Riksgälden.se

En neobank är ingen juridisk bankterm, utan används som en benämning på nya, digitala aktörer som erbjuder bankliknande tjänster helt online, ofta via appar eller webbplattformar.
Vissa neobanker har banktillstånd inom EU och står under tillsyn av en nationell finansinspektion, medan andra verkar som betalinstitut eller fintech-bolag utan fullständig banklicens.

Det innebär att kundskydd, reglering och insättningsgaranti kan skilja sig mellan olika neobanker.
Hos neobanker utan banktillstånd gäller inte den svenska statliga insättningsgarantin, och för banker med licens i ett annat EU-land gäller i stället insättningsgarantin i det land där banken har sitt tillstånd.

BankID är en elektronisk legitimation (e-legitimation) som används för att identifiera sig och signera avtal digitalt hos företag, myndigheter och banker.
Med BankID kan du till exempel logga in på din bank, deklarera hos Skatteverket eller signera avtal online – på ett säkert och juridiskt bindande sätt.

BankID utfärdas av svenska banker som är anslutna till BankID-systemet.
Exempel på banker som utfärdar BankID är:
Danske Bank, Handelsbanken, ICA Banken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB, Skandiabanken, Sparbanken Syd, Swedbank och Sparbankerna, samt Ålandsbanken.

Mer information finns på bankid.com.

Om Nordiska

Nordiska är en svensk bank som tillhandahåller innovativa finansiella produkter för både företag och privatpersoner.
Nordiska erbjuder sparande, lån och betalningstjänster, både under eget varumärke och via samarbetspartners, samt hållbart sparande med statlig insättningsgaranti.
Banken står under tillsyn av Finansinspektionen och har tillstånd att bedriva bankrörelse enligt lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

I dagsläget utfärdar Nordiska inte BankID.

Inflation betyder att priserna på varor och tjänster stiger över tid, vilket gör att pengarnas köpkraft minskar.
Om inflationen till exempel är 4 % per år, betyder det att något som kostade 100 kr förra året nu kostar 104 kr.
Dina pengar har alltså tappat i värde om din ränta inte är lika hög eller högre än inflationen.

Varför uppstår inflation?

Inflation uppstår när efterfrågan i ekonomin är större än utbudet, eller när kostnaderna för att producera varor och tjänster ökar.
Det kan bero på flera saker:

• Konsumenter och företag köper mer än vad som produceras (efterfrågeinflation).

• Råvaror, energi eller löner blir dyrare, vilket höjer företagens kostnader (kostnadsinflation).

• En svag valuta kan också göra importerade varor dyrare.

Lite inflation är normalt – Riksbanken strävar efter cirka 2 % inflation per år.
Det anses vara en stabil nivå som gör att priser och löner kan växa i takt, utan att ekonomin överhettas.

Hur påverkar inflation sparande och räntor?

För dig som sparar betyder inflation att pengarnas värde minskar i reala termer om sparräntan är lägre än inflationen.
Om du till exempel har 100 000 kr på ett konto med 2 % ränta, men inflationen är 4 %,
så ökar ditt kapital till 102 000 kr efter ett år – men varor och tjänster kostar 4 % mer, vilket gör att din köpkraft har minskat med cirka 2 %.

Samtidigt påverkar inflationen Riksbankens styrränta:

• När inflationen är för hög, höjs räntan för att dämpa efterfrågan.

• När inflationen är för låg, sänks räntan för att stimulera ekonomin.

Banker, som Nordiska, påverkas direkt av dessa förändringar.
När styrräntan höjs stiger bankernas upplåningskostnader, vilket gör att både sparräntor och utlåningsräntor tenderar att öka.

Hur påverkas banker av inflationen?

Inflation påverkar banker på flera tekniska sätt:

• Högre räntor ökar bankernas finansieringskostnader.

• Efterfrågan på lån kan minska när det blir dyrare att låna.

• Sparande i fasta konton blir mer attraktivt när räntorna stiger.

• Bankens balansräkning påverkas: insättningar är bankens skuld, och värdet på dessa skulder förändras i reala termer vid inflation.

En stabil inflation är därför viktig – den skapar förutsägbarhet för både banker och sparare.

Trygghet hos Nordiska

Hos Nordiska omfattas alla sparkonton av den statliga insättningsgarantin upp till 1 150 000 kr per kund, administrerad av Riksgälden.
Det innebär att ditt sparande är tryggt, även om inflationen eller ränteläget förändras.
Läs mer hos Riksgälden:
Bankaktiebolaget Nordiska (publ) – kontoslag som omfattas

Kortfattat:

• Inflation på 4 % betyder att pengars köpkraft minskar med 4 % på ett år.

• Om din ränta är lägre än inflationen, förlorar sparandet realt värde.

• Riksbanken höjer räntan för att bromsa inflation – vilket påverkar bankernas räntor.

• Nordiska erbjuder sparkonton med statlig insättningsgaranti för tryggt sparande.